Fakta om kriget

BAKGRUND I början av 1900-talet tävlade stormakterna både om vem som hade bäst industrier och vem som hade flest kolonier. Tiden präglades av misstänksamhet och militär upprustning. För att öka sin egen säkerhet i händelse av krig slöt de olika länderna allianser: Tyskland, Österrike-Ungern och Italien utgjorde ”centralmakterna” medan Frankrike, Ryssland och Storbritannien bildade ”ententen”. Det skulle senare visa sig att detta system skyndade på kriget snarare än att hindrade det.

Denna sida finns

som pdf

1914

Det var många som jublade när första världskriget bröt ut. Äntligen skulle man få besegra gamla fiender. Dessutom trodde många att det skulle bli ett kort krig. Men kriget skulle vara i fyra år och i genomsnitt stupade 4 soldater i minuten under dessa år. 1914 hade det varit fred i Europa i mer än 40 år och fredsrörelsen hade vuxit sig stark. Hela Europa arbetade för varaktig fred och Alfred Nobel hade instiftat ett fredspris. Framtiden såg ljus ut för Europa.

Fransk revansch (revanschlust)

Trots att framtiden tycktes ljus i Europa så fanns det många motsättningar i Europa som skulle leda fram till ett storkrig. Frankrike hade förlorat Elsass och Lothringen i ett krig 1870 -1871 mot Tyskland. Frankrike ville ha revansch.

Imperialism

Är en strävan hos vissa stater eller nationer att bilda imperier som omfattar områden av främmande folkslag och nationer. Termen började användas i slutet av 1800-talet om främst europeiska nationers strävan att bygga upp koloniala imperier.

Rubbad maktbalans

Maktbalansen var även en orsak till kriget. Storbritannien var vana vid att vara bäst och mäktigast men när flera små länder gick ihop och skapade Tyskland blev det hård konkurrens för Storbritannien. Det nya landet Tyskland fick många naturtillgångar och deras industrier blev mer och mer framgångsrika. Tyskland vill nu också delta i jakten på nya kolonier och bygga egna imperier. Storbritannien började känna sig hotat av Tyskland. Tyskland hade byggt upp en armé som var tolv gånger större än Storbritanniens armé. Dessutom hade Tyskland byggt upp en stor flotta med slagskepp och u-båtar. Den tyske kejsaren Wilhelm den II sa ”Vi vill ha en plats i solen” Vår framtid ligger på haven”. Storbritannien kände att deras kolonier runtom i världen var hotade.

Ekonomisk konkurrens

Ekonomisk konkurrens mellan Tyskland och Storbritannien var också en orsak till konflikt mellan länderna. Tysklands industri utvecklades kraftigt fram till 1900talets början och när Tyskland ville börja exportera sina varor kände sig Storbritannien hotat.

Nationalism

De nationalistiska idéerna i östra Europa hotade också freden. Söder om det stora riket Österrike-Ungern fanns landet Serbien. Serberna ansåg att provinsen Bosnien som nu tillhörde Österrike-Ungern skulle förenas med staten Serbien. I Bosnien fanns många serber men även andra folkslag.
I alla länder i Europa fanns tankar om att det egna landet var bäst, så man trodde att man lätt skulle vinna utfall det blev krig.

Stormaktsblock/allianser

Nu hade stormakterna delat upp sig i två block som stod emot varandra i utrikespolitiken.
Centralmakterna (eller Trippelalliansen) bestod av Tyskland, Österrike-Ungern och Italien.
Trippelententen bestod av Frankrike, Storbritannien och Ryssland.
Alla förstod att det snart skulle bli krig. Nu kunde ingen av dessa länder starta ett krig utan att övriga länder drogs med. Även en mindre konflikt kunde enkelt leda till att alla länder drogs med i ett storkrig.

Skottet i Sarajevo

Den 28 juni 1914 mördades den österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans hustru när de besökte staden Sarajevo i provinsen Bosnien. Skotten avlossades av studenten Gavrilo Princip från Serbien. Han tillhörde organisationen ”Svarta handen” som ville frigöra Bosnien från Österrike-Ungern. När Serbiens regering vägrade att låta österrikare komma in i landet och ordna rättegång mot dem som låg bakom mordet svarade Österrike med att förklara krig mot Serbien.

Ryssland mobiliserar

IEftersom Ryssland lovat att hjälpa Serbien mot Österrike-Ungern så började ryssarna mobilisera sina arméer. Krigets maskineri hade startat. De stater som var med i de två stormaktsblocken var nu tvungna att hjälpa sina allierade.
”Den svarta veckan” var ett faktum. Veckan mellan den 28juli till den 3 augusti förklarade alla stormakterna krig med varandra. ”Nu släcks ljusen i Europa” sa den brittiske utrikesministern när ett storkrig var ett faktum.

Krigets förlopp

Västfronten

Tyskarnas plan var att snabbt slå till mot Frankrike i väst för att sedan angripa Ryssland i öster. (Schlieffenplanen) Skälet till att Tyskland invaderade Belgien var att man inte trodde sig kunna gå över den välbefästa franska gränsen på något annat sätt. Den franska armen skulle krossas på sex veckor. Tysklands kejsare sa till sina soldater; ”Ni kommer att vara hemma innan löven fallit av träden”. I krigets början närmade sig också tyska styrkor Paris. Men efter det att man misslyckats att inta den franska huvudstaden låste sig kriget på den så kallade västfronten.
Planen misslyckades därför att ett ryskt angrepp kom fortare än väntat. Tyskarna blev tvungna att flytta över en del trupper till östfronten och fransmännen kunde då stoppa tyskarna vid floden Marne utanför Paris.

Skyttegravskrig

IFronten låstes fast i ett nästan stillastående skyttegravskrig. Soldaterna grävde ner sig i skyttegravar och påbörjade ett långdraget och ytterst dödligt utmattningskrig. Från engelska kanalen till schweiziska gränsen gick en obruten linje av två parallella skyttegravar. Mellan skyttegravarna låg en sönder skjuten öde landremsa som kallades för ”ingen mans land” Ibland var den kilometerbred ibland inte mer än 50 meter. Franska och engelska soldater låg i skyttegravarna på den ena sidan och tyska soldater på den andra.

Stora slag vid västfronten

Inte i något senare krig har har det förekommit så stora slag som under första världskriget. Vid slaget i Somme 1916 omkom 600 000 allierade soldater och 500 000 tyska soldater. Västfronten var som ett blödande sår dit allt fler soldater skickades för att möta en alltför tidig död. Medellivslängden för en underofficer var bara 4 månader vid västfronten.

Östfronten

På östfronten hade tyskarna stora framgångar och snart hade man kommit långt in i Ryssland. Nederlagen mot tyskarna bidrog till att det utbröt revolution i Ryssland 1917. Tsaren fick avgå och de nya ledarna slöt fred med Tyskland 1918. Freden blev hård för Ryssland; Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen som tidigare varit under ryskt välde blev nu egna stater.

Kriget till havs

Under kriget stoppade britterna alla fartyg som var på väg till Tyskland. Detta medförde att det blev svält i vissa delar av Tyskland. Tyskarna svarade med att torpedera alla fartyg som fraktade förnödenheter till fienden. Läs mer om detta under rubriken nya uppfinningar (U-båten).

När kriget bryter ut 1914 ser man en jublande

nationalist i människohavet: Adolf Hitler.

USA går in i kriget

I början av kriget hade USA förklarat sig neutralt i kriget. Men tyskarnas ubåtskrig var en av orsakerna till att USA gick in i kriget på Storbritannien och Frankrike sida 1917. Dessutom hade USA gett dessa stater stora lån. Skulle Tyskland segra skulle man aldrig få tillbaka pengarna. Nästan 2 miljoner amerikanska soldater skickades till Europa. Den tyska krigsmakten förstod att läget var hopplöst. Den 11 november 1918 slöts ett avtal om vapenstillestånd. Då hade kriget krävt mer än 20 miljoner människors liv, hälften civila.

Versaillesfreden

1919 slöts det fred i Versailles utanför Paris. Det blev en mycket hård fred för Tyskland. Tyskarna fick lämna tillbaka Elsass och Lothringen till Frankrike och avstå från sina kolonier.

Tyskarna fick betala ett krigsskadestånd på 138 miljarder guldmark för att de startat kriget. Detta var orättvist tyckte många tyskar.

De menade att orsaken till kriget inte bara var Tysklands.

Källa: Från Lailas föreläsning

Krigets konsekvenser

10 miljoner människor stupade i kriget, dubbelt så många sårades och räknar man med spanskasjukan som följde i krigets spår dubblas dödssiffrorna en gång till. Stora delar av Europa var ödelagt.

Gamla imperier föll, som Österrike-Ungern,
Tysk-romerska kejsardömet och Osmanska riket.

Nya länder som Finland, Polen och Jugoslavien bildades.

I Versaillefreden lades skulden för kriget på Tyskland. Tyskland skulle också betala ett enormt krigsskadestånd. Tysklands gränser ritas också om, vilket innebär att många tyskar hamnar utanför Tyskland. Detta skulle komma att få betydelse för att Andra världskriget skulle bryta ut. (se bilden ovan)

I männens frånvaro hade kvinnor över hela Europa arbetat. I många länder ledde detta till att de fick rösträtt efter kriget. Så blev det också i Sverige, som stått utanför kriget, men som på många sätt drabbats av kriget.

NF bildas, en sammanslutning av länder som ska jobba för att det aldrig mer ska bli världskrig. Tyskland får inte vara med.

Tyskland förlorar alla sina kolonier.

Det stora kriget