Vad menas med ideologi?

En samling idéer om hur det perfekta samhället skall se ut.

 

-Hur samhället ska styras

-Hur mycket staten ska lägga sig i människornas liv och ekonomin

-På vilket sätt samhället ska förändras

-Hur idealsämhället ser ut

 

 

Liberalismen 

Liberalismens tankar uppkom under 1700-talets slut i samband med den Franska och den Amerikanska revolutionen och växte sig sedan starkare under 1800-talet. Under upplysningstiden hade man börjat  ifrågasätta det gamla samhället och kyrkans ställning. Tron på människans förnuft och individens egen förmåga var stark. Dessa idéer hade inspirerat den franska revolutionen och dess slagord: frihet, jämlikhet och broderskap. Till en början var det medelklassen som tog fasta på dessa ideer och som kämpade för rätten att göra sin röst hörd i parlamentet.  Makten skulle ligga hos folket, ej hos kungen. 

 

Ekonomen Adam Smith blev viktig för den ekonomiska liberalismen. Han tyckte att företag och individer fungerade bäst om de var i full frihet. Om företagen fick konkurrera med varandra skulle de bästa överleva och utvecklas medan de sämre skulle gå under och försvinna. Alla gamla regler som begränsade den ekonomiska friheten som tullar måste bort menade han. 

 

Liberalismen betonade vikten av att låta ekonomin leva helt utan inblandning från staten. Ordet Liber betyder just Fri.

 

En variant av liberalismen är  socialliberalismen. 

Inom socialliberlaismen tycker man att staten ändå måste göra något åt de värsta missförhållandena i samhället och garantera en viss trygghet för alla, t.ex. hjälp för gamla och sjuka. 

 

Sammanfattning Liberalismen

• Uppkom under 1700-talets slut i samband med den Franska och Amerikanska revolutionen.

• Liber=fri. Rätt till liv, frihet, egendom. Yttrandefrihet och mötesfrihet.

• Tankar på allmän rösträtt väcktes så småningom.

• Liten statlig inblandning i den enskilde människans liv

• Makten hos folket, ej hos kungen.

Ekonomisk liberlaism (nyliberalism, kapitalism)

• Staten skall inte blanda sig i näringslivet och ekonomin

• Fri konkurrens, marknadskrafterna skall styra (utbud och efterfrågan)

• Frihandel, inga tullar

 

 

Konservatismen

Konservatismen växte också fram under slutet av 1700-talet.  De konservativa önskade att bevara det gamla och om något skulle förändras så skulle detta ske långsamt. Den franska revolutionen framhölls som ett avskräckande exempel. Man kan säga att konservatismen kom som en reaktion mot de idéer som den franska revolutionen representerade. Dessa var ju som ni redan vet tankar om att göra revolution mot de kungar som ensam hade makten.

 

Konservatismen kom också som en motreaktion till liberalismen. Man ville göra tvärtom de liberala och detta var att bevara traditioner med en kung, adel och kyrkans starka roll. Statens roll skulle vara att bevara de traditioner ett rike hade. Tanken var att det som människan hade byggt upp inte bara skulle kastas omkull genom revolution. Utan människan och samhället skulle överväga sina tankar och vara försiktiga. Man menade att ett samhälle utvecklades bäst i långsamt tempo. Konservatismen stöddes främst av samhällets elit, t.ex. adel och prästerna. Deras intressen kunde snabbt hotas av snabba samhällsförändringar. Även fabriksägarna stödde konservatismen. Deras farhågor var att arbetarna kunde ställa krav på förändring.

 

Sammanfattning Konservatismen

• Uppkom under slutet av 1700-talet som en motrekation på liberalismens tankar.

• Bevara

• Långsam förändring av samhället, absolut inte revolution

• Traditioner=viktigt. Kyrkan, familjen, nationen

• Endast de kunniga och kloka skulle ha politisk makt (från början.)

 

 

Socialismen

Socialismen växte fram i och med att industrialiserningen startade världen över alltså ungefär från och med slutet på 1800-talet. Socialismens anhängare ville ha ekonomisk jämlikhet och rättvisa. De ville ha bort skillnader mellan arbetare och de som ägde fabrikerna. Staten (dvs. människorna tillsammans) skulle ses som det högsta gemensamma i samhället. Därför borde staten ta över ägandet av fabriker, järnvägar och andra inrättningar. Då skulle man komma ifrån de orättvisor som berodde att arbetarna utnyttjades för att skapa vinster till de privata ägarna.

 

En  mycket viktig persson för socialismens idéer är den tyske filosofen Karl Marx. Marx ville visa att det kapitaliska systemet inte klarade av  att lösa samhällets problem. Det kapitalistiska systemet innebar att fabriker, gruvor och annat ägs av den kapitalistiska klassen  (fabriksägarna) som driver dessa för att få en så stor ekonomiskt vinst som möjligt. Detta i sin tur missgynnar arbetsklassen som bara äger sin egen arbetskraft. Marx menade att det kapitalistiska samhället skulle störtas genom våld i en revolution. Då skulle proletärerna(arbetarklassen) ta över makten och bilda proletärernas diktatur. Samhället skulle därmed äga alla produktionsmedel. Då skulle klasskampen vara över och människan skulle leva i ett klasslöst samhälle.

 

Socialisterna delades i två grupper.

1) Den ena kallas för reformistisk, det vill säga att den vill förändra samhället genom stegvisa reformer. En viktig del i detta var rösträtten, för att arbetarna sedan via riksdagsrepresentanter kunna förändra lagarna i socialistisk riktning. Socialdemokraterna räknas hit

2) Den andra grenen som kallas för revolutionärer bildade kommunistiska partier som ville förändra samhället genom en revolution.  De menade att kapitalistiska klassen inte frivilligt skulle lämna ifrån sig produktionsmedlen (t.ex. fabriker, maskiner, arbetskraft). Endast med tvång kunde man åstadkomma en socialistisk förändring.

 

Sammanfattning Socialism

• Vill ha ett klasslöst samhälle.

• Värnar om arbetarna.

• Statligt ägande, staten roll är stor.

• Höga skatter

• Kan delas in i socialdemokrati och kommunism.

 

INSTRUKTIONSFILM: INNAN och EFTER REVOLIUTIONERNA