top of page

 

Det som står här nedan inklusive det som nedanstående film tar upp ska du kunna när kursen är klar. Du ska sedan kunna tillämpa kunskapen på några historiska källor moment B.

 

Kursen handlar om källkritik i ämnet historia. Och huvudfrågan som vi ska jobba med är: Hur ska man ska kunna bedöma sanningen i all information som man får om historia ? ​Hur gör historiker för att ta reda på vad som har hänt i det förflutna?

 

Eftersom vi inte automatiskt minns vad som hänt, måste historikerna leta efter spår som det förflutna lämnat kvar. Dessa spår brukar kallas för källor. Kunskap om det som hänt förut bygger alltså på att vi har hittat källor som visar att saker och ting har hänt i det förflutna. Dessa källor använder historikerna för att återskapa en bild av vad som hänt i det förflutna. Den här bilden av det förflutna blir historia. En historikers arbete påminner alltså om polisens arbete i att rekonstruera hur ett brott gått till. 

 

Den kunskap vi har om det förflutna kommer i stor grad från skriftliga källor. Med ordet "källa" menar man vad som är grunden till vår kunskap. En källa kan vara både skriftlig, muntlig eller materiell. Den skriftliga källan kan vara brev eller tidningar. Den muntliga källan kan vara intervjuer i TV eller presskonferenser man kan lyssna till på datorn. Den materiella källan kan vara en kaffekokare eller några mynt. Det är viktigt att skilja mellan en berättelse om något som har hänt och kvarlevan eller lämningen av det som hänt. En kvarleva är något som finns kvar av en händelse eller process i det förflutna. Det kan t ex röra sig om benrester, verktyg, vapen, dokument och byggnader. klassiskt exempel är också skillnaden mellan ett vittnesmål och ett fingeravtryck, där vittnesmålet är berättelsen och fingeravtrycket kvarlevan. En berättelse är när någon eller några återberättar vad som hänt. Det kan handla om reseskildringar, brev, dagboksanteckningar, tidningsartiklar eller böcker som berättar vad som hänt. Till berättelser hör också ögonvittnesrapporter och självbiografiska berättelser.

KÄLLOR

Kvarlevor

Berättande källor

 

 

UPPGIFT 1: 

Denna uppgift ska du göra på papper. Klicka på länken nedan. Uppgiften ska genomföras på lektionstid. Syftet är att du LÄR DIG om Källkritik samtidigt som du genomför uppgiften.

 

Din uppgift blir att med hjälp av dessa olika källor beskriva livet i Östtyskland före och efter murens fall, och att källkritiskt granska dokumenten som du använder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med källkritik ska man kunna bedöma om källorna är trovärdiga och äkta. Källkritik kan man tillämpa på både berättelser och kvarlevor.

 

Hur ska man då vara källkritisk på historiska berättelser? 

Frågan man ska ställa sig är om berättelsen är äkta och pålitlig?

 

Vem har skrivit berättelsen? Och varför har berättelsen skrivits? Är det för att redogöra för sanningen eller för att få något att verka sant?

 

Finns det andra berättelser om samma händelse?

 

Har berättelsen en viss tendens som gör den opålitlig?

 

Hur ska man då vara källkritisk mot kvarlevor?

Nu får man leka detektiv ungefär som programledarna i antikrundan. Man måste ta reda på om kvarlevan är äkta.

 

Frågor om källan som sådan

 

1) Vad står det i källan?/Vad visar källan?

2) Vad är det för slags källa? primär/sekundär, kvarleva/berättelse, äkta/oäkta

3) Vem har skapat källan? I vilket syfte?Frågor om hur källan kan tolkas

4) Vad har skaparen för syn på det källan handlar om? Tar hen ställning för/emot något? Representerar hen någon särskild grupp? Har hen intresse av att visa vissa saker och dölja andra?

5) I vilket sammanhang uppkom källan? Hur såg samhället ut?

6) Hur stämmer källan överens med andra källor? Vad kan likheter och skillnader bero på?

 

Utifrån dessa frågor kan man sedan försöka avgöra vad källan egentligen kan säga om den historiska händelse den handlar om. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© 2023 by The Berkshire Trio. All rights reserved.

  • facebook-square
  • Twitter Square
  • Google Square
  • youtube-square
bottom of page