Geografi Gärdesskolan

Undustrialiseringen drog igång Globaliseringen. Tack vare bättre transporter startade världshandeln. Engelsmännen hade grymma båtar (Kanske blev de båtspecialister för att de bodde på en ö?).

Eftersom att England varit störst, bäst och snabbast på världshaven hade de lagt under sig många andra länder och gjort de här länderna till sina kolonier (tex Indien, Amerika och Australien). Det här ledde till att fabrikerna i England inte bara kunde sälja varorna till Engelsmännen utan också till folket i kolonierna (Den engelska exportindustrin växte).

 

Marknaden hemma i England var stabil och växte pga folkökningen. Förut hade bönderna själva odlat och framställt allt som de behövde. Om man tex var hungrig fick man käka en potatis eller en morot som man själv odlat, äta en hjort som de själva dödat. Frös man fick man sticka en egen tröja av garnet man spunnit av ens egna fårs ull. Men pga urbaniseringen minskade självförsörjningen och bönderna var tvungna att KÖPA det de tidigare själva odlat, I städerna fanns utbildning och tillgång till bättre sjukvård. Detta ledde till att mortaliteten minskade ännu mer och befolkningen ökade.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När folk flyttade in till städerna ville de kunna köpa bröd och öl. Pubarna och affärerna lämnade beställningar till bryggerier och kvarnar. Fler och fler bryggerier och kvarnar behövdes när fler människor flyttade från landsbygden in till städerna. Dessutom ökade efterfrågan på kol i städerna för att tillfredsställa behovet av uppvärmning. Varor kunde nu också spridas till fler regioner tack vare bättre transporter. Alla ville ha bättre levnadsstandard och efterfrågan ökade ju fler som bodde i städerna.

 

En anledning till att den stora globala handeln inte uppstod tidigare är att under den första industrialiseringsfasen hade England, Frankrike, Tyskland och Förenta Staterna de råvaror som krävdes på hemmaplan. Möjligtvis så handlade dessa länder med varandra. I slutet på 1800-talet uppstod efterfrågan på gummi, koppar, olja, bauxit etc varvid u-länderna började exportera dessa råvaror.

En annan anledning till att det dröjde tills 1800-talets slut innan världshandeln tog fart var transportväsendets utveckling och då främst järnvägens utbredning. 

 

 

 

Källor:

Magnusson, Lars. 2002. Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Prisma

 

Bladh M, Ekonomisk historia. Europa och Amerika 1500-1990. Lund 1995 (s13-407)

 

Lewis, W A (1995). Världens ekonomi. Utveckling av den ekonomiska världsordningen. 21-60270-0.